I wohl da sein
Nu när Nico åker till Österrike på fredag så kommer alla minnen tillbaka från i somras. Åh, vad jag saknar Österrike!
Jag saknar att vakna upp i nr 2 av farmors och farfars Ferienswohnung och titta ut över sjön som ligger i dalen.
Maria ligger fortfarande bredvid mig och sover så lugnt. Det är något speciellt med Österrike, man sover som ett barn. Långt bort från allt som är jobbigt. Jag tror nog att man ler hela natten igenom.
Man tippar lätt på tå ner till farmor och farfars lägenhet och sätter sig vid matbordet. Solen går upp.
Farmor kommer in med färsk bröd och nybryggt kaffe. Man äter, läser tidningen. Farfar kommer in och luktar dagg, för han har varit ute och joxat med äppelträden. Han sätter sig ner, man börjar prata.
Och man bara är. Man är lycklig.
Så är det varje morgon så länge jag har kunnat minnas.
Solen stiger upp över bergstopparna och slår sina strålar så det glittrar i sjön.
På kvällen sitter man hemma hos faster och hennes man. Han tar fram gitarren. Man sitter där under stjärnorna med en Puntigamer och lyssnar på Uwe när han sjunger Bon Jovis - Make a memory.
Och ja, detta är verkligen ett minne.
Ett minne som är verklighet hela tiden.
När jag åker med Nico till Österrike nästa gång han är där, så ska jag ta en bil och köra ner honom till paradiset.
Paradister med Stubenberg am See som address.
Jag saknar att vakna upp i nr 2 av farmors och farfars Ferienswohnung och titta ut över sjön som ligger i dalen.
Maria ligger fortfarande bredvid mig och sover så lugnt. Det är något speciellt med Österrike, man sover som ett barn. Långt bort från allt som är jobbigt. Jag tror nog att man ler hela natten igenom.
Man tippar lätt på tå ner till farmor och farfars lägenhet och sätter sig vid matbordet. Solen går upp.
Farmor kommer in med färsk bröd och nybryggt kaffe. Man äter, läser tidningen. Farfar kommer in och luktar dagg, för han har varit ute och joxat med äppelträden. Han sätter sig ner, man börjar prata.
Och man bara är. Man är lycklig.
Så är det varje morgon så länge jag har kunnat minnas.
Solen stiger upp över bergstopparna och slår sina strålar så det glittrar i sjön.
På kvällen sitter man hemma hos faster och hennes man. Han tar fram gitarren. Man sitter där under stjärnorna med en Puntigamer och lyssnar på Uwe när han sjunger Bon Jovis - Make a memory.
Och ja, detta är verkligen ett minne.
Ett minne som är verklighet hela tiden.
När jag åker med Nico till Österrike nästa gång han är där, så ska jag ta en bil och köra ner honom till paradiset.
Paradister med Stubenberg am See som address.
Kommentarer
Postat av: nico
:)
Postat av: linnea
heey coolen!
fast jag tror inte att hon var kille. hon hade boobs.. fast hon kanske har gått igenom en sån där känstransplantation.. jag tror helt enkelt bara att det var nåt vrångt i huvet. höhö.
jajag haf fått satt ordentliga plåster på dom nu, it hurts.
Postat av: Linda
olika land har verkligen olika betydelser beroende på vad som hänt om man varit där.
jag kopplar t ex automatiskt holland till fräkniga småkillar och gäss eftersom båda delarna befann sig på en camping när vi var där nere med husbilen. och liftare. med små ryggsäckar.
så för mig är holland mysigt. österrike däremot består mest av ost och avgasrör, eftersom vi åt massa ostsmörgåsar och för att vårat avgasrör för andra gången gick sönder där när vi åkte ígenom på våran husbilstripp.
haha.
Trackback
