rufus.

Jag känner nu att jag bara måste lätta på trycket lite grann.
Saken är bara den att jag vet verkligen inte vad jag ska skriva om. Behövet av att kasta ur sig en massa ord som ska förlösa en är stort. Hjärnan verkar dock inte kunna komma på vilka ord det är som min känslostorm försöker få fram..
Så jag får väl helt enkelt sätta mig under en ek och lukta lite blommor.
Nej, just det, det går ju inte.
Allt är ju dött nu och det är frost på marken. Inte vill jag frysa en massa.
Så jag får väl krypa ihop under en filt med en stor kopp te och sitta där tills jag somnar av utmattning av alla tankar jag inte kan få ut i ord.
Inte förstår man väl om man skriker i datorn?
Det är bara en massa bokstäver, inget ljud.
Jag vill skrika högt högt och länge. Tills jag tappar andan. För då har jag nog fått allt jag vill säga sagt, fastän min hjärna inte kan förstå dessa känslor som enbart kommer ut i ett illvrål.

Jag får väl försöka. Eller så får jag vackert sitta och tänka igenom allt tusen gånger tills jag verkligen komemr på vart problemet ligger.
Illvrål är nog mer för mig.