Systemet vårdar en galen
Hon säger: Jag ringer dig senast vecka 8.
Vecka 10 ringer man själv, utan att få något svar. Man lämnar ett meddelande och tänker att snart så ringer hon upp.
Men inte.
Under tiden så känner man oron krypa. Andetagen blir lätta och ger inte alls den syremängd som man behöver.
Cigg efter cigg röks upp i hopp om att de kan stilla den nervosites stress som skapas.
Efter ett tag så känns den där jävla spritflaskan mer och mer lockande ut. Med vetskapen att den inte hjälper som man önskar så låter man bli. Eller rättare sagt man skjuter upp det tills man känner att man inte klarar mer. Alkoholen får ta över ens kropp och sinne. Så som det var förra gången.
Men än så länge är det bara ciggen som gäller.
Dagar går mot den dag då medicinen inte kommer hjälpa mer, den kommer förlora sin styrka, vilket kommer leda till flera överdoser för att bedöva smärtan i psyket. Fastän hon har svurit på att aldrig ta en överdos med alkohol igen vet hon hur det kommer gå. Flera besök på Sveriges olika sjukhus. För man stannar inte länge på ett och samma ställe.
Det är bindande och att binda sig till någonting går inte, för det ger mer smärta.
Som att binda sig till detta system. Att låta någon annan få en liten kontroll över ens liv. En människa som uppenbarligen inte bryr sig. Inte konstigt att man röker sina cigg och tar sina shotar. Hur ska man annars kunna lätta på trycket, när det är kö överallt.
Det är vecka 14 nu och fortfarande har det där samtalet inte kommit.
Så nu säger hon fuck you alla värdelösa poliser, politiker och BUP-arbetare. Hoppas att ni en gång åker ut för samma mörka helvete. För då kanske era ögon öppnas, så ni ser alla fel i systemet.
För att detta system vårdar en galen.
Vecka 10 ringer man själv, utan att få något svar. Man lämnar ett meddelande och tänker att snart så ringer hon upp.
Men inte.
Under tiden så känner man oron krypa. Andetagen blir lätta och ger inte alls den syremängd som man behöver.
Cigg efter cigg röks upp i hopp om att de kan stilla den nervosites stress som skapas.
Efter ett tag så känns den där jävla spritflaskan mer och mer lockande ut. Med vetskapen att den inte hjälper som man önskar så låter man bli. Eller rättare sagt man skjuter upp det tills man känner att man inte klarar mer. Alkoholen får ta över ens kropp och sinne. Så som det var förra gången.
Men än så länge är det bara ciggen som gäller.
Dagar går mot den dag då medicinen inte kommer hjälpa mer, den kommer förlora sin styrka, vilket kommer leda till flera överdoser för att bedöva smärtan i psyket. Fastän hon har svurit på att aldrig ta en överdos med alkohol igen vet hon hur det kommer gå. Flera besök på Sveriges olika sjukhus. För man stannar inte länge på ett och samma ställe.
Det är bindande och att binda sig till någonting går inte, för det ger mer smärta.
Som att binda sig till detta system. Att låta någon annan få en liten kontroll över ens liv. En människa som uppenbarligen inte bryr sig. Inte konstigt att man röker sina cigg och tar sina shotar. Hur ska man annars kunna lätta på trycket, när det är kö överallt.
Det är vecka 14 nu och fortfarande har det där samtalet inte kommit.
Så nu säger hon fuck you alla värdelösa poliser, politiker och BUP-arbetare. Hoppas att ni en gång åker ut för samma mörka helvete. För då kanske era ögon öppnas, så ni ser alla fel i systemet.
För att detta system vårdar en galen.
Kommentarer
Postat av: helene.
>.
Postat av: helene.
oj min kommentar kom bort xD jävla tecken ....
Postat av: lollo
:(
Postat av: Linda
träffsäkert skrivet, ack så hemskt för Systemet med stort S då pure sanning körs upp i nyllet på dem.
Trackback
