rufus.

Och så var man tillbaka i skolan efter en och halv vecka av feber, snor och diverse andra otrevliga symptom.
Kan inte direkt säga att jag är peppad, men när är jag det när det gäller skolan? Jag vill inte ens ta studenten för jag får ångest när jag tänker på hur jag ska tillbringa hösten. Nästa människa som frågar mig vad jag ska göra efter studenten får svaret: Jag ska bli städare och sprutnarkoman.
För jag har ångest för hösten. Men ändå vet jag vad jag ska göra till hösten. Eller inte så mycket vad, utan mer var. Det blir Österrike. I augusti tror jag. Och så kan jag plocka äpplen till hösten där nere.
Projektarbete, studenten, balen, inlämningar gör mig illamående.
Jag vill klona mig, så kan den känslolösa kopian göra allt arbete och jag kan ligga i fosterställning under täcket.

Buffertdagen lider mot sitt slut, och vad har jag gjort?
Druckit kaffe och pratat.
Får egentligen skylla mig själv, men det är inte lätt att starta mig. Lika lätt som det är att stoppa mig när jag väl kommit igång. Är jag skoltrött, svar ja.
Vad gör jag åt det, svar vet inte. För jag hänger inte riktigt med under dagarna.

Imorgon är det buffertdag igen. Då ska jag fanimej ta och göra något.
Nu ska jag ut och röka, deppa lite. Gå hem och äta chips.

Ajustdeja, det var ju det jag skulle göra, träna. Fan.